Reumatoid artrit
"Ledgångsreumatism, reumatoid artrit, RA, är en inflammatorisk sjukdom som ofta börjar i små leder i händer och fötter. Lederna svullnar, blir ömma och du får ont. Det går inte att bota reumatism, men med läkemedel och sjukgymnastik kan inflammationen dämpas och smärtan lindras"
Så säger 1177, och så diagnoserades jag i onsdags när jag hade tid hos en reumatolog. Det känns på två vis - å ena sidan är det en otrolig lättnad att få en diagnos och äntligen ha något att förhålla sig till, veta att man får rätt vård. Å andra sidan ville jag, såklart, inte få diagnosen överhuvudtaget. Det är rätt svårt att bara komma till insikt, att acceptera att livet kommer bli annorlunda. Men samtidigt känns det inte helt hopplöst, jag har tillit till min läkare, sjukgymnast och arbetsterapeut och som jag förstår det ska medicinerna vara väldigt effektiva. Så jag känner absolut inte en total livet-kommer-aldrig-bli-bra-igen, men jag märker att det abolut kommer ta sin tid för både kropp och psyke att anpassa sig till situationen.
Nästa vecka ska jag tillbaks till sjukhuset för mer information och träff med hela rehabiliteringsteamet. Det känns nervöst men återigen väldigt skönt att känna att det faktiskt rör sig framåt nu. Jag har fått kortison utskrivet, det har inte börjat verka än men förhoppningsvis känner jag snart någon skillnad. Mer än så vet jag inte i dagsläget. Det är som det är, dagarna går upp och ner mellan nedstämdhet och lättnad över en diagnos. Jag ska hålla er uppdaterade, men nu måste jag bara låta det sjunka in och ta det som det kommer.