Nu är livet här, men var är du min vän?
Vi sörjer och stämningen känns konstig. För jag har inte förlorat någon på riktigt sen jag var fyra. Har svårt att greppa det. Mamma ringde halv åtta, jag grät till halv nio. Kände mig tom så jag skickade en jobbansökan till Lidl i brist på annat. Ibland känns livet likadant, och ibland känns det inte alls som förr. Släkten delar bilder och skickar hjärtan på sociala meder. Farmor, vi ses.